Jag kan börja med när jag anade att något inte var som det skulle. Ungefär i oktober 2009, hade jag fått regelbunden puls i mitt vänstra öra, vilket överrensstämer med min vanliga puls (eller vad man ska säga). Jag vet inte varför men jag sökte inte upp vård på en gång, vilket dels kan ha berott på att jag var nyinflyttad till en helt ny stad och stod på egna ben och min osäkerhet tog över. Jag tänkte nog mest att det går över. Men det gjorde det inte, så i februari sökte jag mig till vårdcentralen och fick en remiss till öronläkare på sjukhuset. Jag som hade letat lite på internet kring mitt öra tidigare hade hoppats på att det var en vaxpropp som gick att ta bort på vårdcentralen, men så var det inte.
Efter en ganska lång väntan, i början av maj, kom jag äntligen till öronläkaren. Jag genomgick ett hörselprov, vilket visade en svag nedsättning på vänster öra (vilket jag var helt medveten om då jag haft det så länge jag kan minnas då jag var ett såkallat öronbarn som liten). Jag fick träffa en trevlig läkare och han kikade och konstaterade att det var något där inne som inte skulle vara där. Sen kom det fler läkare som också skulle kika, de försökte suga ut saken i örat med en liten sug, vilket gjorde mycket mycket ont! Men den ville inte lossa. Vi pratade om vad det var jag hade och hur jag skulle bli av med den (operation) och lite till som jag inte kommer ihåg. Jag som med 99% säkerhet trodde att min puls i örat skulle lossna vid läkarbesöket blev helt klart besviken!
I juni fick jag en kallelse för röntgen av öronen. Snabbt och nästan helt smärtfritt läkarbesök! Jag fick ligga helt stilla i flera minuter och som det ofta är när man ska stå helt stilla, började något klia eller en muskel rycka :P Fick även en jodiserande (om jag minns rätt) som skulle hjälpa att se inne i örat. En ganska lustig känsla för jag kände hur kroppens temperatur steg. Nu var det avklarat och det bara att vänta igen tills jag skulle träffa läkarna igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar