Örat i bild

Tänkte visa lite hur det såg ut utanför örat efter operationen. Har ingen bild på första banaget, men det var stort och satt över hela huvudet typ. När jag kom hem satt den vita saken längst till vänser på örat (fastlimmad av mitt egna blod... det tog jag bort) Mittenbilden är bakom örat med stygnen och den till höger är efter att stygnen blev borttagna.

Återbesöket

Idag var jag på återbesök för att ta bort stygnen och stoppningen inne i örat. Det gick bara bra, det kändes knappt att ta bort stygnen men stoppningen var lite obehaglig, mest för att det lät inne i örat. Men läkarn sa att det så fint ut så det är positivt! =D
Ska nu ta droppar i örat två gånger om dagen i en vacka och sen en gång om dagen fram till ett till återbesök om ca tre veckor. Men skönt att bli av med stygnen, nu känns det inte lika stelt bakom örat! Nu ska det fortsätta läka fint så blir detta problem ur världen till slut! =)

Fick en frågan om att skriva lite hur man kan klara av att duscha, så kan skriva lite om hur jag löser problemet,  lite nackspärr får man dock på köpet =P

Det är håret som är det kluriga att tvätta, så jag har en handduk tätt slutet mot örat, även så att stygnen inte ska blötas ner, och håller sen vänster hand tryckte mot örat. Sen lutar jag huvudet allt jag kan mot höger (i mitt fall) så vänster öra pekar takt upp mot taket och håller duschmunstycket i höger hand och blöter ner håret. Jag som har något längre hår får därför allt hår hängande över höger sida av ansiktet. Schampot häller jag på måfå direkt på huvudet... (kan bli lite mycket schampo har jag märkt) och sen använder jag höger hand för att försöka få allt hår ingnuggad i schampo för att sedan skölja av det igen på samma sätt som innan. Det är inte en ideal ställning men det fungerar för mig och håret blir rent, vilket är själva syftet =)

Andra saker gör jag precis som vanligt, har ännu inte behövt gå och handla någon mat (då jag inte ska bära tunga saker). Tycker livet rullar på som vanligt och jag känner mig pigg och normal. En nackdel är att jag inte kan sova på vänster sida ännu...

Min älskade puls sitter kvar och låter välbekant och irriterande fortfarande. Vad detta beror på vet jag inte men får fråga läkaren när jag ska ta bort stygnen imorgon! =)

En liten lägesrapport

Det fungerar bara fint hemma! Känner inte av örat så mycket nu men tar fortfarande alvedon, får se när jag klarar mig utan det. Känner ingen yrsel men tycker det är lite "obehagligt" att göra snabba och hastiga rörelser... (är ju inget jag ska göra men i alla fall). Har dessutom ingen känsel på örat, alltså ytterörat... men den kommer antagligen tillbaka!
Har även hittat en fungerande stil när man ska tvätta håret, det är en utmaning men det fungerar! Speceillt om man lyckas att inte få schampo i ögonen =P

Operationen

Nu är det äntligen över! Fick komma hem idag vilket alltså betydde att jag fick sova två nätter på sjukhuset, något som jag inte tyckte var så roligt. Jag börjar från början och skriver det jag minns.

Tisdag 23/11 Operationsdagen
Fick åka in till sjukhuset tidigt på morgonen och 7:15 ropade de in mig, jag gick byta om till en stor (enormt stor) vit rock som dessutom var öppen där bak... och två otroligt obehagliga knästrumpor. Säger hejdå till pappa och sedan lägger jag mig i sägen och rullas ner till operationssalen. Där nere fick jag en varm och go filt, hårnät och träffa en av läkarna som opererade mig som undrade om det var några frågetecken. Väl inne på operationsbordet får jag veta att de ska ta blodtrycket på mig ofta och och får något som liknat strumpor kring överarmarna. Får nål på höger hand och andas in syre, strax efter det känns allt tungt och jag somnar in. Vaknar till och minns att jag undrar var jag är och kommer på att jag är på sjukhuset, läkarna säger något och jag svarar men minns inget av detta, jag rullas ut (antagligen in till uppvaket). 13:30 vaknar jag till inne på uppvaket, var inte en av de bästa upplevelserna jag varit med om men mådde inte dåligt eller något utan det var mest en obehagskänsla. Där får jag ligga till ca 16:00. De har EKG på mig och den maskinen pep till för minsta lilla... De tog även blodtrycket, varje kvart tror jag det var (försökte räkna ut det när jag låg där men var lite dåsig så kan inte säga helt säkert). Hade även ont i vänser arm, något aom kan liknas med träningsvärk, läkanra trodde detta berodde på att jag legat konstigt under operationen. Innan jag rullas till avdelningen får jag två alvedon. Uppe på avdelningen sover jag till strax efter 18 då pappa kommer och hälsar på, orkade inte prata så länge och efter lite fika vid 19-tiden sover jag 21. Hade lovat ringa två vänner så kopplar in telefonen och ringer dom. Mådde relativt bra på kvällen, det var mest tröttheten som härjade. Sen sov jag lite oroligt, men vaknar ändå ganska utvilad.

24/11 Vilodagen
En lång och tråkigt dag. Fick frukost och vilade mig lite, fick smärtstillande och pappa kom på besök. Jag åt lunch och hade långtråkigt ett par timmar efter det. Läste lite i några tidningar och vilade ögonlocken. Fick middag och pappa kom på besök igen, han hade med sig en penna så nu kunde jag lösa lite sudoku =) Läkaren som var utförde ingreppet kom upp och pratade med mig om operationen och fick veta att det hade gått bra, de hade fått ut allt och hon nämnde även att de fixat de delar som var trasiga inne i örat. Bara vänta och se om hörseln blir bättre. Pratade en del i telefonen och fick lite fika. Sov mindre bra denna natten, hade hoppiga ben och kroppen låg inte skönt i sängen. Men till slut blev det morgonen den 25/11  och jag fick frukost, ta på mig mina egna kläder, lösa klart sudokun och prata med en läkare innan jag fick åka hem kl 11! Kom ut till en massa snö men känns så skönt att få komma hem efter två dagara på sjukhus. Nu är det vila som står på mitt schema. Har även lyckats duscha, det var klart intressant problem att lösa, lite besvärligt men man kan ju inte låta bli att duscha heller.

Pulsen sitter just nu kvar i örat, hoppas på att den försvinner så småningom. Har fortfarande lite ont i örat så äter alvedon och sitter med en mössa på huvudet för att det är mycket mer bekvämt än den svarta lappen man ska ha på sig!

Två dagar kvar!

Nu är det två dagar kvar innan det bär av till sjukhuset och operationen! Börjar känns mig lite nervös inför det nu, men tror det kommer gå bra! Dagarna har för vana att gå fort nu så får hoppas att dom gör de täven inne på sjukhuset!

Inskrivningsbesök

Idag har jag varit och träffat en del läkare och sett avdelningen jag kommer ligga på efter operationen. Först kollade de min hälsa (i princip) och undrade om jag hade några frågetecken. Jag var mest nyfiken på hur länge jag skulle behöva vara hemma och inte kunna/få gå till skolan. Men ser ut som jag faktiskt inte behöver sitta inne hela tre veckor i alla fall, utan jag får känna efter lite själv. Sen fick jag träffa narkosläkaren och han talade om lite kort om vad de skulle göra. Söva ner mig ordentligt så jag sover gott (så sa han) och de ska andas åt mig och allt så jag behöver visst inte göra mycket under själva operationen! De nämnde även att risken finns att jag får vara kvar till torsdag, vilket jag absolut inte vill! Så får hoppas att jag slipper det!
Avslutade besöket med ett hörseltest, det är sjukt tråkigt och ansträngande att göra hörseltest. Man sitter i en stol och stirrar in i en grå vägg och anstränger sig så mycket man kan, för att lyssa efter ett "pip". Tillslut känns det som att man bara inbillar sig "pipen". Fick även lyssna efter ord, var lite kul, för var en gubbe som sa " Nu hör du slips" till exempel och så skulle jag upprepa det sista ordet samtidigt som det brusade i öronen (för att distrahera). Får se sen hur bra jag hörde =P

Så nu kan jag börja räkna ner dagarna till operationen! Längtar mest till att den är över!!

VA?!

Nej vad är detta! Ska pulsen bosätta sig i det andra örat också?! Haft det någon dag eller två men tänkte kanske att den skule försvinna, men det verkar inte som det. Det roliga är att ljuden låter olika, så det är ganska jobbigt att lyssna på!
Får fråga doktorn när jag ska dit om två veckor, han kanske har ett bra svar!
Tillsvidare får jag leva med det så gott det går.
En sak har jag lärt mig, öron ställer bara till en massa problem!

I övrigt lämnade jag blodprover idag, gick lätt och smärtfritt ;D

Tryckutjämning

Kämpar med att tryckutjämna mina öron men det går inte. Antagligen vågar jag inte ta i så mycket som jag behöver. Men jag känner att hörselnedsättningen tar på krafterna. Haft föreläsning idag och trots att jag sitter långt fram i salen är det svårt att höra vad föreläsaren säger. Ska bli skönt när hörseln kommer åter.
Så nu kan jag ha nedräkning till dagen D. 23 dagar kvar! ;D

Planerar

Nu har jag börjat planera lite och fått veta att pappa kommer ner och bor hos mig ett par dagar för att vara sällskap! Det är jag mycket tacksam över! =)

Blir att skicka en mängd mail imorgon för att förklara och fråga hur jag ska göra när jag är sjuk.

Väntans tider lider mot sitt slut

Så när man minst anar det är hela blevlådan full av post, och bland kuvären ligger brevet jag väntat på!

23 november 2010

Och det ligger inte så långt fram i tiden, utan ganska lagom. En nckdel är att det inte passar in så bra vid mina studier, men egentligén finns det nog ingen tid som passar bra när man studerar. Nu får jag hoppas att den lilla hosta jag har kvar lugnar ner sig så operationen går att genomföra.

Nu finns det en del att göra, få hit en förälder till den 22/11, kontakta lärarna på skolan och fråga hur detta kommer påverka mina studier och hur jag kan göra för att klara av kurserna och kontakta vårdcentralen för att ta prover.

Ha det! ;D

Hur ska jag göra nu då när man lessnat på att vänta

Jag känner att tiden bara går, folk frågar mig "Har du hört något om operationen?"  "Nej inte än..." säger jag.
Delvis är jag trött på att inte ha något svar men är samtidigt tacksam att folk bryr sig om och tänker på mig!

Det är nästan så jag känner att jag vill ringa och fråga när jag får en tid om detta, eller är jag bara otålig? Imorgon var det 6 veckor sen jag pratade med specialisterna.. så det känns som att det BORDE hända typ, NU!!

Men Jag har inget val att fortsätta svara "Nej jag vet inget än..." och bli besviken varje gång jag går från postlådan...

Torsdag

Ont i örat, pulsen lever hej-vilt, typ som det vore havsstorm...

Mera

Kanske blir en del upprepning, men sak samma, upprepning kan ibland vara bra, iaf för mig =)

Lite kopierat från http://www.karolinska.se/Verksamheternas/Kliniker--enheter/Oron--nas--och-halsklinikerna/Patientinformation/Cholesteatom/

Undertryck i mellanörat kan uppkomma efter långdragen öroninflammation. Trumhinnan sugs in och vibrerar sämre. Efter en tid kan ett område ge efter för undertrycket och sugas in i en djup ficka. Effekten på trumhinnan blir densamma som när man leker med en trasig ballong och suger in en inåtballong i munnen. I en sådan inåtballong blir hudytan alltför stor för att det automatiska transportbandet ska kunna fungera varför fickan fylls med hud-avlagringar. Vi har nu fått ett cholesteatom. Eftersom ny hud hela tiden produceras fylls cholesteatomet på och pressas allt djupare in i örat. Nedbrytning av hörselbenen och benskalet över ansiktsnerv och balanssinne kan då uppkomma.  Härigenom uppkommer hörselnedsättning och andra allvarliga skador. Om bakterier kommer in i cholesteatomet uppkommer en infektion som ytterligare ökar tillväxten förutom att en obehaglig flytning uppkommer. Ett infekterat cholesteatom kan ge upphov till allvarliga komplikationer.

Behandling
Cholesteatom är en sjukdom där man som patient måste engagera sig för att behandlingen ska lyckas. Man kan inte bara ”lämna in örat för renovering” om man ska nå ett gott och varaktigt resultat. Här kommer de viktigaste punkterna.

• Insugningen av trumhinnan måste avbrytas.
• Detta gör man genom en tryckutjämning som blåser upp luft genom örontrumpeten till mellanörat. Håll för näsan och blås! Indragna partier av trumhinnan buktar då ut och trumhinna vibrerar bättre. Man hör bättre. Man ska upprepa tryckutjämningen så ofta som behövs för att behålla den starka hörseln. Tio gånger dagligen är inte ovanligt. Läkningen vid en kommande operation går mycket fortare och små cholesteatom kan ibland helt försvinna så att operation inte behövs.
• Infektion av cholesteatomet undviks genom att noga undvika att få in vatten i örat och att aldrig försöka rensa örat på egen hand. Fetvadd ska användas vid varje hårtvätt och vid bad. Rengöring av örat kan bara ske hos öron-specialisten med hjälp av mikroskop och specialinstrument. Om du trots alla ansträngningar får en infektion är det viktigt att du får behandling. Man suger rent i örat och ger örondroppar mot bakterier och svullnad.

Operation

Det är oftast nödvändigt att operera ett cholesteatom. Det är bättre att operera innan stora skador uppkommit. Vid små cholesteatom kan man göra en begränsad operation som bevarar hörselbenskedjan. Oftast behövs tyvärr en mer omfattande operation där man med hjälp av urborrning och mikroskoparbete avlägsnar cholesteatomet från mellanörat och håligheterna i benet bakom örat. Det viktigaste är att få bort allt cholesteatom, annars kan det växa ut igen.


När man fått örat absolut rent från cholesteatom bygger man upp det igen. Ny hörselgång, nya hörselben och ny trumhinna behövs ofta. Man använder till största delen kroppens egna vävnader för rekonstruktionen. En bit muskelhinna blir trumhinna, hörselbenen skulpteras fram av ben från skallen eller från det som finns kvar av orginalbenen. Konstgjorda hörselben används ibland. Hörselgången byggs upp av brosk och ben. För att örat ska bli pålitligt torrt vidgas hörselgångsmynningen.

Resultat och komplikationer
Ett vattentåligt och torrt öra blir resultatet av en cholesteatomoperation i över 90 % av fallen. Tre av fyra operationer ger också en god hörsel. Chansen till god hörsel beror på hur bra innerörefunktionen är och hur allvarliga skador som drabbat hörselbenskedjan. Dessutom är mellanörats luftning via örontrumpeten av avgörande betydelse för det långsiktiga operationsresultatet (tryckutjämning!). Vid cholesteatomoperationer arbetar man mycket nära innerörat varför risk för skada finns här. Risken för dövhet är dock mindre än 1 %. Ansiktsnerven går genom örat och kan vara angripen av cholesteatomet. Trots detta är risken för ansiktsnervskada ännu mindre än för dövhet.

Problemen fortsätter

Ja inte nog med att man ska höra den kuliga pulsen hela tiden har jag även fått lock för samma öra, vilket skapar en del roliga ljud inne i huvudet! Detta kommer sig nog av en förkylning jag har fått. Det typ ekar när man andas och det är svårare att höra hur högt man ska tala och lite annat skit :P Nu får jag hoppas att det snart är slut på att vänta för såhär kan man ju inte ha det en längre period!

Hittat lite till

Hittar en artikel från landstinget Västmanland som skriver om pärlsystor:

http://www.ltv.se/LTVTemplates4/LTV_Page____41191.aspx

"Pärlcystor drabbar inte stora befolkningsgrupper men varje år måste ett tjugotal patienter opereras i Västerås för att rädda hörseln. Utan behandling, som i många utvecklingsländer, kan pärlcystor leda till döden.  Vuxna patienter som får en så kallad pärlcysta i trumhinnan har i större utsträckning haft vätskeansamling innanför trumhinnan som barn..."

Storek?

Hur stor är egentligen min lilla cysta?

Skulle jag nästan vilja se, för att veta vad det är som har stört min tystnad i snart ett år.

Vad man kan finna på nätet

Jag vet att min åkomma inte är världens undergång och att det med allra största sannolikhet kommer gå bra med både operation och läkningsprocessen. Men samtidgt har varje människa sina problem och de är olika stora. Just nu är detta mitt problem.

Jag försöker finna lite annan information på nätet och tycker att en del har varit bra, vilket jag redan har skrivit om nedan, för det blev lättare för mig att knyta an till (och komma ihåg allt) vad läkarna sade till mig under det senaste besöket.

Jag har egentligen undrat hur det egentligen ser ut inne i örat, utan att se på en tecknad bild, och hittade en hel del bilder på hur det kan se ut om man har en pärlcysta där inne. Jag vill inte lägga upp någon sådan bild här men är man nyfiken kan man ju alltid klicka på länken eller söka på cholesteatom på google-bilder :P

http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/1/17/Cholesteatom_kuppelraum_1a.jpg

Läser även andra bloggar som jag hittat och inser att jag mest troligt kommer kräkas efter operationen. Om det är något jag verkligen är rädd för så är det att kräkas, på RIKTIGT! Inte gjort det sedan jag var 10, vilket är 10 år sedan och det jag minns därifrån var att det inte var en trevlig erfarenhet!

En annan sak ,jag antar i alla fall det, på vad jag läst, är att jag lär ha bandage under första veckan. Men vet inte hur stort det kommer vara, för den storlek jag kommer ha efter operationen kommer iaf minskas enligt vad jag tidigare har skrivit i inlägget om . Jag får väl se hur det blir där då!

Och för det tredje, en liten tuss av hår bakom mitt öra kommer rakas bort! Jag hoppas det inte syns allt för dydligt om det är utsläppt =)

Symptom

Jag minns själv i början när jag hade pulsen i örat 24/7 och försökte diagnostisera mig själv utifrån vad folk skrivit om deras öronproblem och så :P Jag kan säga att cholesteatom, som inte är en ovanlig förekomma som jag fattat det, inte fanns med i något av det jag hittade. Jag sökte på puls i örat och fann att kvinnor som var gravida upplevde det och att andra hade en vaxpropp som orakade detta... Allså det jag hittade om puls i örat stämde  inte in på mig.

"Okomplicerad akut mediaotit visar ofta liten påverkan på allmäntillståndet, symtomen yttrar sig i regel som plötslig öronvärk, debuterar ofta på kvällen eller natten i samband med övre luftvägsinfektion.

- Öronflytning kan förekomma som tecken på att det gått hål på trumhinnan.

- Andra vanliga symtom är lockkänsla, oro, feber, nedsatt aptit och sömnproblem."

Jag har bara kopierat rätt av, men känner att jag vill ta upp det jag hittar med öron och symptom även här. Mitt symptom var då en ihärdig pulskänsla i örat. Jag tycker det är svårt att avgöra om de andra symptomen verkligen är orsakade av pärlcystan, då jag kan uppleva att jag på senaste tiden har nedsatt aptit och sömnproblem, men det kan även bero på andra saker.

Varför

Varför får man inte klia sig i örat? Ursäkta mig med det är störande!

Lägger till svaret på frågan här!

"Om man petar öronen med bomullspinnar eller liknande kan det irritera örat så att det svullnar och hindrar vaxet från att röra sig utåt. Att peta sig i öronen kan även leda till att öppningen till de vaxproducerande talgkörtlarna täpps till."

Nu ska jag se om jag klarar av detta...

Info eller vad det nu är

Kikar lite kring provtagning och sådär, hittar denna information som gav mig typ svar på det jag funderade över:

"Blodprov inför narkos
Om man ska sövas eller få ryggbedövning vid en operation så tas ibland blodprover några dagar innan operationen för att narkosläkaren ska kunna bedöma om det är lämpligt att ge den planerade behandlingen. Avvikande värden kan göra att man behöver en annan bedövningsform i stället, exempelvis lokalbedövning, eller så kan operationen behöva skjutas upp.

För att vi ska veta vilka prover som ska tas måste du ta med remissen som du fått av din läkare. Har din läkare gjort en elektronisk remiss finns den redan hos oss.
Tag med legitimation.
Du behöver inte beställa tid för provtagning utom i undantagsfall - se ovan under Särskilda undersökningar"

Funderingar

Jag sitter och leter information om cholesteatom och funderar hur många människor som opereras för det per år, men verkar vara svårt att finns några exakta svar på det. Jag hittade dock detta:

"Kronisk otit och cholesteatom är vanliga sjukdomar och utgör den största gruppen som opereras vid öron-, näs och halskliniken i Lund för sjukdomar i temporalbenet. Dessa sjukdomar har dessutom mycket stor risk för att recidivera. Om man kan finna nya behandlingsformer för dess åkommor kan man förbättra livskvalitén för många patienter och göra stora samhällsekonomiska vinster genom minskad sjukskrivning och behov av förtidspensionering eftersom dessa sjukdomar vanligen medför en nedsatt hörsel förutom återkommande obehag med flytning och värk från örat."

Så som jag fattar det är cholesteatom ganska vanligt på öron-näs-hals, och ofta leder det till bättre hörsel, men risk för återfall är vanligt också. Vilket då antagligen betyder att jag kommer genomföra detta igen senare i livet. Det är intressant att den puls jag kände för ett år sedan inte var en enkel sak utan är något som jag egentligen aldrig blir av med, vetskapen om att den kan komma tillbaka kommer alltid finnas i det undermedvetna.

Post!

I måndags  kom ett brev från sjukhuset, med papper om att jag ska ta prover. Står varken var eller när utan ser ut att vara som ett kvitto samt ett papper jag ska ta mig mig under provtagningen. Jag antar att det kommer mer papper om detta annars är det väl jag som får boka en egen tid på vårdcentralen, det visar sig nog.

Jag ska ta klinsikt kemiska och serologiska analyser vilket som jag ser det kollar mäter antikroppar mot både virus och bakterier. Antagligen även kolla min blodgrupp, vilket jag själv undrar vilken jag tillhör!
Så hurra, eller liknande... är egentligen inte så rädd för sprutor men kan inte säga att de gör mig glad heller! Men känner ändå att det är bra att saker och ting händer fort, då vet man att det är i rullning nu då! Bara fortsätta vänta och se :)

I väntans tider

Jag upplever det som att pulsen som jag känner inne i örat är olika mycket vid olika dagar, morgon/kväll osv. Just nu verkar det som om pulsen vill retas extra mycket bara för att jag inte orkar vänta längre på att bli av med den! Det är väl som en form av tinitus skulle jag tro, minns att min farmor sa att man vänjer sig vid ljudet, vilket jag gjorde under sommaren då jag knappt tänkte på den alls. Men nu av någon anledning är det mer störande än någonsin. Det finns säker en logisk förklarning det det med, men det ligger inte på den nivån att jag kan lista ut anledningen själv.


En annan sak som är jobbigt är att inte veta när själva operationen kommer ske, jag skulle klara situationen bättre om jag hade en dag att förbereda mig mot. Samt att jag behöver en del planering kring allt det praktiska efter operationen. Jag går nervöst till brevlådan varje dag i hopp om ett brev från landstinget, men jag antar att detta brev inte kommer förren om ett par veckor till.

NE skriver

Slog upp Cholesteatom i NE också, såhär skriver de:

kolesteatom [-to:´m] (nylat. cholesteato´ma, av grek. cholē´ 'galla' och stea´tōma 'talg', 'fettsvulst'), cholesteatom, sjuklig förändring som kan uppkomma som komplikation till kronisk inflammation i mellanörat. Förändringen utgörs av en cysta som är utklädd av förhornande skivepitel och innehåller hornmaterial. Den omgivande vävnaden är kroniskt inflammerad och innehåller ibland kolesterolkristaller. Kolesteatomet tillväxer långsamt och ger därigenom tumörliknande symtom, trots att det inte rör sig om en tumör i egentlig bemärkelse. Förändringen avlägsnas kirurgiskt. Kolesteatom av annan art kan förekomma på hjärnbasen och även där ge symtom som vid en äkta tumör.

Cholesteatom

Jag vet att informationen finns lätt tillgänglig på nätet, men känner att jag vill sammanfatta vad Cholesteatom innebär:


Vad är cholesteatom?
Hörselgången och trumhinnans utsida av hud. Huden ombildas ständigt genom att döda celler ersätts med nya. Det sker därför en ständig transport av hudceller från trumhinnan och ut i hörselgången. Viktigt är att inte störa denna transport genom att peta sig i örat.

Vid långvarigt undertryck i mellanörat, som uppstår genom bristande funktion i örontrumpeten, sugs en del av trumhinnan och därmed också hud in i mellanörat. Om en del av trumhinnan avstängs från hörselgången upphör transporten av hudceller, som nu stannar kvar i mellanörat. Det har bildats en pärlcysta eller cholesteatom. Denna växer nu i mellanörat och kan genom tryck förstöra mellanörats strukturer som t ex hörselben. En hörselnedsättning av ledningshindertyp uppstår.
Öron som drabbats av pärlcysta infekteras lättare än normala och det märks genom lockkänsla, flytning och hörselnedsättning. De flesta bakterier i örat är inpetade utifrån, t ex genom ett finger, tops eller dylikt. Det är därför särskilt viktigt att aldrig stoppa in något i hörselgången och att skydda örat med t ex fetvadd vid bad, dusch och hårtvätt. Det är dock skadligt att ständigt gå med vadd i örat. Om infektion redan har uppkommit förskriver läkare örondroppar. Vid envisa infektioner och där man genom bakterieprov påvisat speciella bakterier kan ibland även ett antibiotikum i tablettform vara nödvändigt.
Hur behandlas pärlcysta?
Det viktigaste är att inte peta i örat och att skydda det mot vatten, tvål, schampo etc. Även ett öra med pärlcysta kan vara helt torrt och infektionsfritt. Hörseln behöver heller inte vara särskilt nedsatt. För att motverka det undertryck, som den bristande funktionen i örontrumpeten för med sig, är det viktigt att göra Valsalvaövningar. Din läkare kommer noggrant att instruera Dig om detta.

Valsalvaövningar går till så att Du håller för näsan och med stängd mun pressar upp luft till mellanöronen. När luften kommer upp i mellanörat klickar det till. Du kan ha svårt att få upp luft i det sjuka örat medan det går lättare att få passage till det friska. Du kanske också har undvikit detta för att det gör ont. Det är dock av största vikt att fortsätta att blåsa upp luft till örat flera gånger dagligen eller så fort Du märker att lufthalten i örat sjunker.

Operation
En pärlcysta måste förr eller senare opereras. Ingreppet utförs alltid i narkos och tar cirka 3-5 timmar beroende på pärlcystans storlek och utbredning. Ibland är örat infekterat och inflammerat. Målet med operationen är att ge ett vattentåligt och torrt öra med återställd anatomi och i möjligaste mån även god hörsel.
Hur hörselresultat blir är beroende på hur bra innerörat fungerar och hur mycket av hörselbenskedjan som fortfarande är intakt.

Ingreppet
Vid operationen görs ett snitt bakom örat. Hörselgången vidgas för att förhindra framtida infektioner. Benet bakom örat, det s k vårtutskottet borras ur och all pärlcysta och infekterad slemhinna avlägsnas. Därefter byggs örat upp med kroppseget material. Du får en ny trumhinna av muskelhinna, nytt hörselben av antingen städet (det mellersta hörselbenet) eller av en bit ben, som tas bakom örat.

Om trumhinnan har varit kraftigt indragen eller om mellanöreslemhinnan avlägsnas, får man ibland lägga in en bit silasticfilm i mellanörat och ned i örontrumpeten. Detta för att förhindra framtida sammanväxningar. Hörselgångsväggen byggs upp med brosk, vårtutskottet fylls igen med benbitar och muskel. Om örat har varit infekterat under lång tid, måste ett delhudstransplantat användas. Detta tas i regel från överarmens insida. Tagstället förses med en tunn plastfilm, som lossnar när huden läkt.
Resultat och komplikationsrisker
Som vid alla kirurgiska ingrepp är även en öronoperation behäftad med en operationsrisk. Risken för dövhet på det opererade örat är mindre än 0,5 procent. Chansen till förbättrad hörsel beror på hur mycket av hörselbenskedjan som är intakt och hur god innerörefunktionen är. I genomsnitt har du cirka 75 procents chans till en användbar hörsel.
Om stigbygelplattan är fixerad, måste i ett senare skede ytterligare en mindre operation göras för att hörseln ska återställas. Den görs i lokalbedövning genom hörselgången. Ibland måste en korrigerande operation av hörselbenet göras. Denna operation kan utföras genom hörselgången i lokalbedövning och utan att du behöver stanna kvar på sjukhuset. Som alternativ till hörselförbättrande kirurgi diskuteras även användandet av hörapparat.
Ansiktsnerven går genom mellanörat. Ibland kan den reagera med nedsatt funktion efter ett ingrepp. Risken att den blir bestående skadad är minimal.

Före operation
Om du använder hörapparat, bör du inte använda den två veckor före operation. Två veckor före operation får du inte använda smärtstillande medel, som innehåller acetylsalicylsyra (Treo, Magnecyl). Använd istället paracetamol (Alvedon, Panodil).
Efter operation
När du vaknar har du ett stadigt förband runt huvudet. Om smärta förekommer kuperas den med t ex Alvedon eller Citodon. Vanligtvis kvarstannar du på sjukhus en natt. Morgonen efter ingreppet tas det stora förbandet bort och ersätts med ett mindre. Inne i örat har du två tamponader, en mot den nya trumhinnan och en i hörselgången. Dessa avlägsnas vid återbesöket en vecka efter operationen.
Hörseln förbättras inte direkt efter operationen utan börjar komma efter cirka sex till åtta veckor. Trots den långa operationen kan du gå hem dagen efter ingreppet. Vanlig sjukskrivningstid är tre veckor.
(Information hämtad från akademiska sjukhuset)

Inför operation

Så kom äntligen september, då jag skulle få veta mer om pärlcystan i mitt vänstra öra! Jag pratade med läkarna i max 15 minuter, men fick mycket information som jag inte hade väntat mig.

Jag visste att man "öppnade" örat och sedan tog ut cystan, men inte att allt inte kanske var helt inne i själva örat så att man eventuellet behöver slipa och fixa till där inne... Sen skulle örat vadderas och läggas om efter operationen och jag skulle vara kvar 1-2 dagar beroende på hur helt örat är. (Bara det kändes konstigt, för jag trodde att jag skulle opereras och sen åka hem efter narkosen släppt... jag har nog varit lite för optemistisk). Hur som... det som var mest chokerande för mig var att jag skulle vara sjukskriven efteråt, 2-4 veckor så hon, räkna med fyra. Ta det lugnt, ingen fysisk aktivitet bl.a. Jag som studerar känner också att jag inte har tid med detta, men vill samtidigt bli av med den störande pulsen i örat och ev få tillbaka min normala hörsel. Klart jag vet att jag inte har något val, ut måste den men kändes konstigt att vara "sjuk" så länge efteråt.

Det var även här jag fick namnet Cholesteatom, så på de senaste dagarna har jag letat på internet efter fakta och information kring det och även personer som berättar sina egna berättelser, därför känner jag att jag vill berätta min.

Jag måste säga att jag inte var beredd på vad som komma skulle, och efter några dagar efter den vetskapen har jag smält in det och är inställd på att klara både skola och operation. Jag vet ännu inte när operationen kommer ske men jag hoppas den är snart för jag orkar inte vänta länge till.

Resans början

Jag kan börja med när jag anade att något inte var som det skulle. Ungefär i oktober 2009, hade jag fått regelbunden puls i mitt vänstra öra, vilket överrensstämer med min vanliga puls (eller vad man ska säga). Jag vet inte varför men jag sökte inte upp vård på en gång, vilket dels kan ha berott på att jag var nyinflyttad till en helt ny stad och stod på egna ben och min osäkerhet tog över. Jag tänkte nog mest att det går över. Men det gjorde det inte, så i februari sökte jag mig till vårdcentralen och fick en remiss till öronläkare på sjukhuset. Jag som hade letat lite på internet kring mitt öra tidigare hade hoppats på att det var en vaxpropp som gick att ta bort på vårdcentralen, men så var det inte.


Efter en ganska lång väntan, i början av maj, kom jag äntligen till öronläkaren. Jag genomgick ett hörselprov, vilket visade en svag nedsättning på vänster öra (vilket jag var helt medveten om då jag haft det så länge jag kan minnas då jag var ett såkallat öronbarn som liten). Jag fick träffa en trevlig läkare och han kikade och konstaterade att det var något där inne som inte skulle vara där. Sen kom det fler läkare som också skulle kika, de försökte suga ut saken i örat med en liten sug, vilket gjorde mycket mycket ont! Men den ville inte lossa. Vi pratade om vad det var jag hade och hur jag skulle bli av med den (operation) och lite till som jag inte kommer ihåg. Jag som med 99% säkerhet trodde att min puls i örat skulle lossna vid läkarbesöket blev helt klart besviken!

I juni fick jag en kallelse för röntgen av öronen. Snabbt och nästan helt smärtfritt läkarbesök!  Jag fick ligga helt stilla i flera minuter och som det ofta är när man ska stå helt stilla, började något klia eller en muskel rycka :P Fick även en jodiserande (om jag minns rätt) som skulle hjälpa att se inne i örat. En ganska lustig känsla för jag kände hur kroppens temperatur steg. Nu var det avklarat och det bara att vänta igen tills jag skulle träffa läkarna igen.

Hej!

Jag har bläddrat igenom hela internet känns det som, för att hitta något som skulle kunna stödja eller hjälpa mig med ett problem jag haft i snart ett år. Mitt vänstra öra! Därför tänkte jag att jag kunde dela med mig av min upplevelse till andra som kanske kommer vara eller är med om samma sak som mig. Jag har nämnligen en pärlcysta, eller cholesteatom som det heter på finare språk. Jag befinner mig nu i väntans tider på en operation som antagligen kommer ske i höst!
Jag ska dela upp historien i kommande inlägg!